Download Kuskapens makt eller ordens.pdf

Contents : Kunskapens makt eller ordens Funderingar om teknomentalitetens kunskapsuppfattning av Jos Luis Ram rez NORDREGIO Den som s ledes tror att han kan l mna efter sig en l ra i skriftens form och den som tar emot den ur en bok s som vore det ett tydligt och s kert ord han r mycket enfaldig han inbillar sig att det skrivna ordet har annan uppgift n att utg ra en p minnelse om n got f r den som redan k nner det. 275 Med dessa ord kommenterar Sokrates sagan om den egyptiske kungen Tamus och guden Teut som uppfann skriften. Sagan st r att l sa i Platons dialog Faidros1 och beropas ofta i texter som f rh ller sig kritiska till den moderna teknomentaliteten och dess barn informationsteknologin. Informationsteknologin g r hand i hand med det kunskapssamh lle som h ller p att eftertr da industrisamh llet. Produktionen av kunskap har blivit en f ruts ttning f r produktionen av varor och produktionen av varor har blivit samh llets fr msta m l. Spr k och teckenhantering i allm nhet blir i detta samh lle oumb rliga: kunskap blir detsamma som teckenproduktion och teckeninl rning. Kunskapssamh llet r ett teknologisamh lle d r ord likst lls med artefakter. En m nsklig robotisering smyger sig sakta in. Babeltornet uppst r inte bara n r m nniskor talar olika spr k. Det v rsta babeltornet uppst r n r alla tror att de talar samma spr k. Alltfler har dock f tt f r sig att vi kommer att f rst varandra b ttre n r alla talar engelska. Ett problem med v rt spr k r att ordens mening r m ngtydigare och f r ndras snabbare n ordens utseende. Samma ordgestalt skiftar mening ver tiden och beroende p brukarens bakgrund och erfarenheter. Vi f rleds att tro att bara vi r eniga om orden s kommer allting att utvecklas i avsedd riktning. Vi r star p ord och vi fattar beslut om ord och tror att saken d rmed r avgjord. Det r ganska k nnetecknande att vi s ger oss ut va v r r st -r tt n r vi stoppar en f rtryckt valsedel eller r cker upp en hand. Vi vill d rmed tro att debatten slutar just n r den egentligen borde b rja. I det moderna offentliga samtalet blir det d rf r allt mer angel get att f rs ka f nga vad som g mmer sig bakom orden n vad orden visar. Det finns en annan sagokung Midas som besatt den tvetydiga f rm gan att till guld f rvandla allt vad han r rde vid vilket gjorde mat och dryck om jliga att f rt ra. Aristoteles beropar denna saga i sina ironiska utl ggningar om penningens makt. Det m nskliga medvetandet som ger oss en f rm ga att 1 Avsnitt 275 Citatet ur Claes Lindskogs Platos Skrifter Bd. I Doxa Lund 1984. 1 beh rska v rlden g r detta liksom Midas p bekostnad av en f rvr ngning av verkligheten. Ingenting kan bli medvetandets f rem l utan att objektiveras och f rtingligas. Vi f rv xlar v ra handlingar med det synliga resultat som de stadkommer. Spr ket r d rvidlag v rt fr msta instrument f r f rtingligande. I spr kets f rvandling fr n tal till skrift f rst rktes detta och substantivet tog makten ver verbet. Vi kallar ofta k p den vara som vi k pt inte den handling som k pt varan. P samma s tt l ter vi spr k som betecknar en m nsklig aktivitet f rvandlas med de ord som vi anv nder f r att tala. Vi s ger kunskap om menar produkten av kunskapens handling inte den skapande f rm ga som m jligg r den. Vi tror d att kunskapen r det som st r skrivet i b ckerna som om b ckerna kunde l sa och tolka sig sj lva och som om vi kunde erh lla kunskap genom att l ra oss orden p samma s tt som vi sl cker t rsten genom att konsumera ett glas vatten. Ordet kunskapande particip till ett verb som inte finns i v ra ordb cker2 har blivit ett modeord det visar att betydelsen av det traditionella ordet kunskap r p glid och att dess allt mer vergivna meningsplats tarvar en ers ttare. Med kunskapande menas numera vad som tidigare menades med kunskap. Ordet kunskap tycks inte l ngre syfta p en personlig f rm ga utan p ett slags ting. Driften till f rtingligande av alla handlingar och av all m nsklig f rm ga f rst rks i v r kultur med det grekiska alfabetets tillkomst som gde rum f r 2.700 r sedan. F rst med tryckkonsten blev dock alfabetiseringen gemene mans egendom. Uppfinningen av boktryckarkonsten skriver Hobbes3 r ingen stor sak j mf rt med uppfinningen av bokst verna . Alfabetiseringsprocessen avgjorde skriftkulturens hegemoni ver det talade ordet4. gat och handen tog makten ver rat och munnen och skapade v r f rsta riktiga teknologi. I allm nhet alfabetiseras m n tidigare n kvinnor. Det vi kallar manlig kultur r ocks en kultur d r skrivl rdomen har makten. Med alfabetiseringen uppstod en uppfostringsprocess som skapat den moderna teknomentaliteten. F rst med cybernetiken och informationsteknologin f r vi en ny mental

INFO HASH : 10454f1d7859f6f33eca64ed0e20b3144cf767eb

Download now

File Size: 120.7 kb