Download 11.pdf

Contents : Det lackar mot ramadan av FD Andr M ller Ramadan den muslimska heliga fastem naden st r f r d rren med b rjan den 24:e september. V rlden ver f rbereder sig muslimer f r denna kraftm tning och spirituella vning och en speciell f r-ramadansk k nsla infinner sig. Kl der tv ttas hus st das husger d diskas och kroppar tvagas. Uppslitna v nskapsband terknyts och gammalt groll gl ms eller sopas tillf lligt under mattan. I l nder d r det finns en muslimsk majoritet r tecknen p fastem nadens ant gande allest des n rvarande och detta g ller s v l den privata som den offentliga sf ren. ven i Sverige r ramadan numera k nnbar. Dagligvaruhandeln har insett att det finns pengar att tj na p att ha en liten ramadanh rna d r det s ljs dadlar och andra s tsaker i butikerna och i muslimskt ta omr den st r tskilliga produkter med (regional) ramadansk betydelse till bjuds f re under och efter fastem ndaden. D r undertecknad sj lv handlar i Landskrona r ett ramadanschema med tidpunkter f r fastans b rjan och slut under de trettio dagarna minst lika sj lvklar som julkalendern vid kassan. Av n gon anledning har dock konfektionshandeln i Sverige inte insett ramadans potential som torde vara betydande. Detsamma f r s gas g lla telefonbolagen och en rad andra tillhandah llare av varor och tj nster. F r ven om ramadan i f rsta hand ska handla om sprituella fr gor och exerciser s beh ver man bara en g ng ha bes kt en marknad eller k pcentrum under ramadans sista dagar i ett muslimskt samh lle f r att inse att de materiella sidorna av fastan inte r att f rringa. Men vad r egentligen ramadan Vad g r muslimerna under denna m nad och varf r Ja trots att ramadan numera r en del av det svenska religions- och kulturlivet s r detta fr gor som s llan riktigt besvaras och nnu mer s llan besvaras n gorlunda i enlighet med muslimernas egna syn p saken. P fallande ofta ses p budet att fasta under ramadan av icke-muslimer som en rligen terkommande pl ga eller till och med som ett gudomligt straff. Inget kunde f rst s vara l ngre fr n den muslimska verkligheten. F rfattaren och anpere ISSN 1653-6355. Publicerad 2006-09-23 1 Muhammad Guds siste profet enligt koranen fick sitt gudomliga kall under m naden ramadan i b rjan av 600-talet. Vid den tiden befann han sig p ett berg utanf r Mecka dit han hade dragit sig tillbaka fr n den annars s hektiska aff rsv rlden han var en del av. I denna avskildhet engagerade sig den blivande profeten i n got som p nysvenska skulle kunna kallas en "spirituell retreat". Det var h r Muhammad fick ta emot sin f rsta uppenbarelse (numera nedtecknad i koranens nittiosj tte kapitel) och d rmed var uppenbarelsen av koranen p b rjad. Al-Qur'an som p arabiska betyder "Recitationen" f rmedlades fr n Gud till Muhammad via rke ngeln Gabriel och metoden f r verf randet var just recitering d profeten s gs ha varit illiterat. F r muslimer r dock sj lva huvudpo ngen att uppenbarelsen p b rjades under rets nionde m nad ramadan. I f rl ngningen inneb r detta n mligen att ramadan blir skiljelinjen mellan Eran av Ignorans (hela den f rislamiska perioden) och Sanningen Era. Ramadan r ocks den m nad i vilken koranen reciteras som flitigast delvis avh ngigt den profetiska tradition som h vdar att en enda koranvers reciterad under ramadan motsvarar hela koranens recitation under det vriga ret vad det g ller den gudomliga bel ningen f r detta. P budet att fasta f rkunnades dock inte under Muhammads f rsta uppenbarelse utan kom l ngt senare n r han hade tvingats l mna Mecka och emigrera till Medina. Det r i koranens andra kapitel (vers 183) som fastan f reskrivs: "Troende! Det r en plikt f r er att fasta liksom det var en plikt f r dem som levde f re er kanske skall ni frukta Gud!" De koraniska verserna om fastan r mycket f i f rh llande till verserna som ber r tideb nen till exempel och vers 183 r den i s rklass viktigaste av dem. Utan att vara varken koranexeget eller teolog v gar jag s ga n gra ord om denna informationst ta vers. F r det f rsta fastsl s det att fastan bara r f r de troende (muslimerna). Icke-muslimer kommer d rf r inte att kunna smaka av fastans bel ningar ven om de skulle f f r sig att iaktta fastem naden. F r det andra konstateras det att fastan (under ramadan) r en plikt. Att fasta under ramadan r d rf r ingen valfri vning f r muslimerna utan en obligatorisk del av ut vandet av religionen och en religi s skyldighet f r det muslimska samfundet. Undantagna fr n detta obligatorium r bland annat barn sjuka personer och menstruerande kvinnor. F r det tredje kan vi se att den n mnda versen ger uttryck t den muslimska id n att islam r en forts ttning p (och perfektion av) tidigare abrahamitiska uppenbarelsereligioner (judendomen och kristendomen) och inte ett tv rt avbrott fr n dem. Att fasta r d rf r inte en specifik muslimsk f reteelse ven om en hel m nads total fasta fr n soluppg ng till solnedg ng inte st tt p varken judendomens eller kristendomens rituella repertoar. Den fj rde och sista slutsatsen vi kan dra av ovan citerade vers ber r fastans sj lva syfte. Ofta s gs det att muslimer fastar under ramadan f r att de ska f en f rst else f r hur fattiga m nniskor har det och denna id har bel gg i den muslimska traditionen. Det r dock intressant att notera att det koraniska syften med fastan inte r att uppn en f rst else f r sina mindre lyckligt lottade medm nniskor. I koranen r syftet ist llet att komma till den F rfattaren och anpere ISSN 1653-6355. Publicerad 2006-09-23 2 insikten att man "fruktar Gud". Ett annat uttryck f r denna gudsfruktan som ibland anv nds r "gudsmedvetenhet". Det koraniska syftet med fastan under ramadan r allts att genom p bjudna religi sa handlingar uppn medvetenhet om det gudomliga och en fruktan inf r det. Riktningen p syftet r d rf r snarare vertikal n horisontell som ofta annars g rs g llande. I praktiken inneb r fastan under ramadan en absolut avh llsamhet fr n mat och dryck fr n soluppg ng till solnedg ng. Till detta ska ocks fogas f rsakelse av all nikotinkonsumtion och sexuell aktivitet och ocks ett avst ndstagande fr n elaka ord ryktesspridning och skvaller. Det s ger sig sj lvt att de olika delarna av fastan upplevs som olika betungande av olika personer. D dygnet tar sin b rjan i samband med solnedg ngen b rjar allts dagen under fastem naden med att man bryter fastan. Beroende p var man bor och tidpunkten f r ramadan r fastan olika l ng men efter kanske tolv eller fjorton timmar utan vare sig mat eller dryck r det att rekommendera att bryta fastan med n got l tt. Profeten sj lv l r ha f redragit n gra dadlar och ett glas vatten eller mj lk (d rav dadelh rnan i din Konsumbutik och d rav den gigantiska indonesiska dadelimporten i samband med ramadan). Efter kv llsb nen kan sedan en mer substantiell m ltid komma p tal och sen har man all ork som kr vs f r att f r tta nattb nen och de speciella ramadanb nerna som r s popul ra. Bland icke-muslimer framst lls muslimerna ofta under ramadann tterna som totalt h ngivna t verdriven konsumtion festligheter och till och med l ttja. Detta r en syn som inte kan bel ggas fr n m nga h ll i den muslimska v rlden ( ven om dessa excesser i vissa fall ocks f rekommer). I v rldens till befolkningen st rsta muslimska land Indonesien kan den verhuvudtaget inte bekr ftas. H r gnas kv llarna och n tterna ist llet t b n koranrecitation och s mn och generellt sett r det s att de vanliga tre m ltiderna per dag byts ut om tv under fastem naden. Om ttlig f rt ring av godsaker f r d rf r ofta s gas utg ra en icke-muslimsk vanf rest llning. En tid innan soluppg ngen (kanske en timme innan) r det dags att stiga upp och ta en tidig frukost. Den exakta tidpunkten f r detta r terigen beroende p rstid och vistelseort men infaller inte s llan mycket tidigt p morgonen Ofta r det kvinnorna som g r upp och lagar mat t resten av familjen och oftast r det ett rej lt lagat m l som iordningg rs. Det r detta m l de fastande ska klara sig p fram till kv llen s det r inget man kan l mna t slumpen eller l ta best av ett par mackor med sylt. Resten av dagen f rl per sedan ungef r som under de icke-ramadanska m naderna det vill s ga med jobb skolg ng eller andra sysslor. Att muslimerna sover under dagarna under hela ramadan r ytterligare en vanf rest llning som figurerar bland icke-muslimer men som knappast kan bel ggas i de flesta muslimska samh llen. N r b neutropet i solnedg ngen h rs kan man vara s ker p att ytterligare en ramadandag har f rl pt och att det r dags att bryta fastan med ett par dadlar. F rfattaren och anpere ISSN 1653-6355. Publicerad 2006-09-23 3 Men varf r fastar muslimerna Varf r uts tter de kroppen och sj len f r detta Det koraniska syftet har vi redan st tt p ovan och till det kan fogas det koraniska syftet med hela m nniskans existens vilket klarg rs i kapitel femtioett vers femtionsex: "Jag har skapat ... m nniskorna enbart f r att de skall k nna Mig och dyrka Mig". M nniskans uppgift r helt enkelt att dyrka Gud och att fasta under ramadan r ett s tt att materialisera denna dyrkan. Ut ver detta utlovas det rikliga bel ningar i den omfattande litteratur som inneh ller texter om profetens handlingar och ord. Det uppges h r bland annat att de fastande muslimerna har en speciell port i paradiset att se fram emot och att alla tidigare synder kommer att f rl tas vid ramadans slut om muslimerna iakttagit fastan. Det s gs ocks att ramadan r som en "sk ld" f r de troende och att portarna till himlen st r vid ppna under ramadan alltmedan portarna till helvetet r f rseglade och dj vlarna f ngslade. Det finns allts alla m jligheter att beg va sig med goda eskatologiska utsikter under ramadan f r den troende och praktiserande muslimen. Av dessa anledningar kan d rf r inte ramadan ses som en pl ga eller ett straff. Ist llet ska ramadan ses som en fantastisk m jlighet f r det muslimska samfundet och m naden r en st ndig k lla till gl dje och hopp. Dessutom r ramadan en fin m jlighet f r att utveckla sin f rm ga till medk nsla och att f s att s ga provsmaka p den mat- och dryckesl sas lott. S n r ni nu g r f rbi den illa "orientaliskt" utsmyckade h rnan i n rbutiken n sta g ng- k p hem ett par dadelpaket! Det lackar ju mot ramadan. Andr M ller disputerade 2005 p avhandlingen Ramadan in Java: The Joy and Jihad of Ritual Fasting(Stockholm: Almqvist & Wiksell International) * Vill du kontakta f rfattaren till betraktelsen Skriv d direkt till andre@dalang.se * Vill du kommentera betraktelsen p anpere.net Skicka dina synpunkter till info@anpere.net F rfattaren och anpere ISSN 1653-6355. Publicerad 2006-09-23 4

INFO HASH : b15f716cc00a2a206b7dad5c361ab01f0cf0bc62

Download now

File Size: 100.6 kb