Download 631746929876293750.pdf

Contents : Information fr n Standardiseringsgruppen (STG) 100- rig standard st r sig n F rr s ldes l fatvis eller s fick man det tappat fr n fat i medhavt k rl. Vatten h mtade man i brunnen. P 1950-talet gick man till aff ren och k pte mj lk i egen kruka. I grunden g r vi samma sak nu anv nder samma k rl om och om igen f r v ra drycker. Men i dag r det bryggerierna som fyller flaskor och burkar och tar hand om returglasen. Eftersom det r stora volymer som transporteras r det bra med standarder som underl ttar hela hanteringen. Standarder som g r s att flaskor och burkar passar i backarna som i sin tur passar p pallen. Pallen ska l tt kunna lastas enkelt lossas och slutligen utan problem kunna rullas in i butiken. Behovet av ett standardiserat f rpackningssystem f r l var ett av sk len till att bryggerierna 1885 bildade Svenska Bryggaref reningen. Samarbetet om gemensamma konsumentanpassade flaskor startade och den f rsta flaskan kom att kallas "Stockholmsflaskan". Det r i grunden samma 33-centilitersflaska som fortfarande anv nds. Backen till flaskan har dock f r ndrats tskilliga g nger. Fr n b rjan rymde den 104 flaskor sedan 50 flaskor s 25 och 1988 introducerades den nuvarande backen f r 20 flaskor. Bryggerierna har g tt i br schen F rpackningar r ett stort standardiseringsomr de som omfattar allt ifr n skruvkorkar till lastpallar och rullcontainrar. Vilka material ska man v lja Vad ska f rpackningarna anv ndas till Hur stora ska de vara och hur ska hanteringen bli s enkel som m jligt I dag r det ocks mycket viktigt att se f rpackningen ur perspektiven milj och distribution. I Sverige r bryggeriernas f rpackningar bland de energisn laste av alla livsmedelsf rpackningar. Utvecklingen p f rpackningsomr det har g tt snabbt de senaste ren. Teknik och milj har g tt hand i hand samtidigt som behovet av bra konsumentf rpackningar har kat s ger Sven Romander Svenska Bryggaref reningen. Bryggerierna har g tt i br schen f r bra och milj anpassade dryckesf rpackningar. Flera olika projekt har startat under ren f r att f b ttre f rpackningar transportsystem tervinning och arbetsmilj . F rre transporter sparar milj n Vi skickar ut 60 000 l ngtradare med sl p per r ut Sverige fr n bryggeri till dep eller transportcentral. I n rdistributionsbiten handlar det om minst lika m nga bilar. Det r ganska betydande volymer vi hanterar och det r r sig om cirka 2 miljoner pallr relser forts tter han. Inom Bryggaref reningen finns en s rskild grupp som har till uppgift att minimera transporter framf r allt p retur av tomemballage. Tomemballaget cirkulerar till n rmsta bryggeri d r det finns behov av tomglas/PET. Systemet b rjade utvecklas 1992 och redan f rsta ret tj nade vi 12 miljoner ber ttar Sven Romander. Nu f rdelas emballaget b ttre mellan bryggerierna. Dessutom sparar vi mycket resurser b de milj - och kostnadsm ssigt tack vare f rre transporter. Fr n glas till plast Somliga f rst r inte att vi kan satsa p plastflaskor anser att det r farligt f r milj n. Men en glasflaska v ger cirka 300 gram en motsvarande plastflaska ungef r 40 gram och en burk 20. Att g fr n glas till plast och burk inneb r en viktminskning p 11 ton f rpackningsmaterial p en l ngtradare med sl p. P ett r rullar 60 000 l ngtradare i genomsnitt 26 mil i Sverige lastade med dryck. Det ger cirka 180 000 000 tonkilometer. Det g r att det sparas m nga liter diesel och det r milj v nligt! Hur l ngt kan man transportera innan det blir ol nsamt Sven Romander s ger att det r sv rt att ange n gon best md punkt men eftersom det r r sig om stora volymer kan man transportera ganska l ngt innan det blir ol nsamt. Distributionssystemet kan alltid utvecklas forts tter han genom exempelvis nnu l t- Deltagare i projekt F rpackningar hos Standardiseringsgruppen AB kerlund & Rausing Assi Dom n Borealis Oy Dagab Distribution AB DLF Duni AB Elpi Rullcontainers AB Gyllsj Tr industri K Y K Hartwall KB ICA Handlarnas AB KF Distribution och Logistik KF Utrustning Konsumentverket Korsn s AB Korsn s-Str msn s AB LO/Transportarbetaref rbundet Iggesund Paperboard AB Mejerierna Service AB Milj departementet M lnlycke NCS Grythyttan AB Nefab Emballage AB Packforsk Perstorp Form AB PLM AB PWS Waste Systems AB Rosenlew Emballage AB SCA SIK Skogsindustrierna Skultuna Emballage AB Smedlund Milj system Statens Naturv rdsverk STORA Billerud AB STFI Svenska Bryggaref reningen Svenska Kartongf rpackningsf retagen Tetra Pak AB Tr tek Volvo Transport AB tare och komprimerade f rpackningar. P utv gen r det vikten som spelar roll p returen r det volymen. Plastpall h ller l ngre n tr pall Sven Romander har lett arbetet med att ta fram en ny helpall och halvpall i plast. Om allt g r bra b rjar tillverkningen av den om ett r. Vad r f rdelen med en plastpall Den har konstant vikt drar inte t sig fukt har inga spikar r hygienisk och h ller l ngre n en tr pall. I transport- och hanteringsbranschpressen l ser vi att tiden n r en returf rpackning l mnar en godsavs ndare till dess att f rpackningen ter kan anv ndas f r godsavs ndning r en viktig faktor som i h g grad p verkar ekonomin. Studier visar p en rad f rdelar med retursystem. Vid ett bra utformat retursystem kan leverant ren s nka f rpackningskostnaderna. Standardisering av utrustning och hantering underl ttar transporterna. D rf r r det viktigt att f fram gemensamma testmetoder f r att enkelt ta reda p hur mycket en pall t l. Vi m ste ha garanti f r att den h ller ven n r den har varit ute en sv ng. M tten r naturligtvis av Gemensamt retursystem s nker kostnaderna Svenska Retursystem AB bildades 1996 och gs av parter b de fr n leverant rsledet och handeln. DLF och DUR* ger h lften var. Syftet r att gemensamt hitta och utveckla effektivitetsvinster i retursystem omfattande hela varufl deskedjan. En av huvudprinciperna r att returenheterna ska vara logistiskt ekonomiskt och milj m ssigt f rsvarbara. Ett gemensamt retursystem inneb r m nga stordriftsf rdelar f r alla parter s ger G ran Palm ordf rande i bolagets styrelse. Andra rent logistiska vinster r bland annat att transporterna samordnas betydelse f r transporten. En pall borde passa f r alla transportb rare: lastbil b toch j rnv gscontainrar kranar etc. Det r bra att komma ned till en gemensam n mnare. Det sv ra r att rubba etablerade system slutar Sven Romander. och d rmed blir kortare och att leverant ren har en s ker tillg ng p returenheter betydelsefullt f r att inte produktionen ska st ras. Samma typ av returenheter minskar sorteringen och kr ver minimala lager i butiken. Det underl ttar ocks vid automatisk hantering det blir f rre omst llningar av maskiner. P sikt kan ocks hanteringsutrustning med standard tas fram f r butiker och restauranger. Ett omfattande arbete har gjorts f r att hitta en pall som uppfyller Retursystems extremt tuffa kravspecifikation en belastning p 1 000 kilo f r helpall. Och en plasthalvpall som har tagits fram ers tter cirka 100 eng ngshalvpallar! Sj lvklart bevakar vi det standardiseringsarbete som p g r inom branschen och f rs ker p verka det p grundval av v rt eget utvecklingarbete s ger G ran Palm. *DLF Dagligvaruleverant rernas f rbund DUR Dagligvaruhandelns utvecklingsr d F r kalenderbitare Returglas 33 cl 1 miljard terfyllningsbara flaskor s ljs i Sverige varje r. I systemet cirkulerar cirka 290 miljoner flaskor. Glasflaskorna transporteras i 13 7 miljoner r da backar som tv ttas och teranv nds. Standardiserad s att alla bryggerier kan anv nda f rpackningen vilket minimerar returtransporterna. terl mningsgraden r 98 procent. Systemet startade 1885. att alla bryggerier kan anv nda f rpackningen vilket minimerar returtransporterna. terl mningsgraden r 90 procent. Systemet startade 1994. terl mningsgraden r 98 procent. Systemet startade 1991. Returburkar 900 miljoner aluminiumburkar s ljs i Sverige varje r. Burkvolymerna varierar mellan 15 cl och 50 cl. Burkarna tas tillbaka i butik och materialet tervinns. Det tertagna burkarna blir nya burkar. Systemet startade 1984. Retur-PET (plast) 150 cl Returglas 50 cl 90 miljoner terfyllningsbara flaskor s ljs i Sverige varje r. I systemet cirkulerar cirka 30 miljoner flaskor. Glasflaskorna transporteras i 1 8 miljoner bl backar som tv ttas och teranv nds. Standardiserad s 134 miljoner terfyllningsbara flaskor s ljs i Sverige varje r. I systemet cirkulerar 40 miljoner flaskor. Det finns fyra snarlika flaskor p marknaden alla med volymen 1 5 liter. Flaskorna transporteras i 3 6 miljoner gula backar och 770 000 r da 1/4-br tten och 320 000 silvergr 1/2-pallsbr tten som tv ttas och teranv nds. Standardiserade s att alla bryggerier kan anv nda f rpackningarna vilket minimerar returtransporterna. B de bryggerier och import rer r med i det svenska pantsystemet. ver 90 procent av de pantbelagda burkarna kommer tillbaka till tervinning. Privatimporterade burkar av aluminium (pantl sa burkar fr n till exempel taxfree) tas ocks tillbaka och tervinns ven man inte f r n gon pant n r de terl mnas. Enhetlig kontroll kan f bort falska pallar I Sverige cirkulerar i runda tal 12 15 miljoner EUR-pallar. Bland dessa finns ett stort antal underm liga EUR-m rkta pallar som kostar svensk industri miljoner. Att f rhindra att dessa piratpallar kommer in i landet har visat sig vara sv rt. L g moral hos somliga tillverkare och k pare och bristf llig kontroll g r att handeln kan p g r efter r. Hur man ska komma tillr tta med problemet r det ingen som riktigt vet. Det h r r ett stort bekymmer f r oss palltillverkare s ger Lennart Svensson VD p familjef retaget Gyllsj tr industri i Sk ne d r man tillverkat pallar i ver 50 r nu. Ett j tteproblem faktiskt med dessa billiga och d liga "EUR-pallar" som r i omlopp p marknaden b de h r i Sverige och i andra delar av Europa. De ligger 5 10 procent under v rt pris s bara i f rlorad f rs ljning handlar det om minst 35 miljoner kronor per r f r svenska palltillverkare. Oseri sa producenter i Polen och Baltikum bland annat tillverkar d liga l gprispallar som de f rser med n gon form av falskm rkning d r EUR-m rket finns med. Piratpallarna s ljs sedan till svenska anv ndare som f r in dem i systemet. Enkelt att mygla Eftersom stora m ngder oms tts i handeln med begagnade pallar r det l tt att blanda in nytillverkade av mycket d lig kvalitet i partierna s v l som falskm rkta s ger Bo Axebark p SIS SAQ Certifiering AB. Bo Axebark handl gger renden som ber r certifiering av lastpallar. Naturligtvis borde de f retag som k per begagnade EUR-pallar b ttre kontrollera varifr n de kommer tycker han. Det b sta vore att helt upph ra med att k pa in begagnade pallar. Gjorde alla det skulle problemet upph ra att existera. S kerhetsrisk Lennart Svensson po ngterar att det h r inte bara r ett svenskt problem utan att det ven r ett stort bekymmer f r vriga Europas palltillverkare och -anv ndare. Och det har flera sidor. F rutom att tillverkarna inte konkurrerar p lika villkor s finns det en s kerhetsaspekt som r av det allvarligare slaget anser han. Pallarna kan ju vara livsfarliga att anv nda! Riktigt farligt blir det n r pallen saknar f reskriven b righet. Vad kan inte h nda Vi ser konstant pallar som inte lever upp till de kvalitets- och s kerhetskrav som avtal och standarder s ger trots att de r EUR-m rkta efter konstens alla regler. De kan ha f r tunna br dor och skeva klossar. Ofta r de tillverkade av d ligt tr angripet av r ta och fukt. Fukt som ger m gel och som kan skada varor livsmedel till exempel. Det var v rre f rr nd var nog problemen nnu st rre f r 15 20 r sedan och tills j rnrid n f ll och kravet p maskintillverkade pallar kom minns Lennart Svensson. P den tiden kunde vem som helst sl ihop n gra pallar falskm rka dem och s lja. Det r trots allt mindre fusk nu tycker han. Polska j rnv gen har ett stort ansvar i detta anser Bo Axebark. D rifr n ger man polska tillverkare tillst nd att m rka sina pallar men sedan kontrollerar man inte s att de verkligen uppfyller kraven. Det finns m nga palltillverkare i Polen som haft tillst nd men f tt dem terkallade. Trots det forts tter de att anv nda dem. Vi har f rs kt att komma tillr tta med problemet med hj lp av tullen men hittills har det inte g tt konstaterar han. Struntar i f reskrifter Eftersom tillverkare och kontrollorgan i vissa l nder totalt struntar i att f lja f reskriven standard r dessa pallar av s mre kvalitet n de som r tillverkade i Norden och kan d rf r s ljas till ett l gre pris. Som exempel p fel pallarna kan vara beh ftade med anger Bo Axebark saker som d ligt s gat virke med felaktiga dimensioner virke som inte torkat vid tillverkningen som r mer eller mindre angripet av tr m gel pallarna r tillverkade i fixturer och spikade med spikpistol eller hammare pallarnas dimensioner r helt felaktiga. Man f rv nas ver att chauff rer och personal ute p f retag vill befatta sig med att hantera gods p denna typ av pallar s ger han. H r finns uppenbara risker f r skador p s v l m nniskor som gods. Vad kan man g ra f r att st vja detta problem Lennart Svensson tror att mer upplys- ning till anv ndare och information om k nnetecken och risker kan medverka till att de k nner igen och v grar nyttja piratpallar trots att dessa r billiga i ink p. Det borde ocks finnas n gon slags synkroniserad kontroll ett europeiskt forum kanske med representanter fr n varje kontrollmyndighet anser han. Bra hj lpmedel Oseri sa producenter struntar i att f lja standarder men standardisering kan vara ett bra hj lpmedel i kontrollfunktionen. S l nge reglerna inom det vriga Europa inte verensst mmer med de svenska f rblir problemen mer komplicerade. De best mmelser som till mpas inom den europeiska pallpoolen EPP r liberalare n de svenska. En reparerad pall som inte r godk nd i Sverige kan vara det i Tyskland. Flera nya internationella standarder f r lastpallar r nu under f rdigst llande ber ttar Stig Pettersson STG som r projektledare f r bland annat pallstandardisering. Han framh ller s rskilt en kommande europeisk reparationsstandard. Dimensionsstandarden r p omr stning p pekar Gunilla Beyer Tr tek. Hon r expert p lastpallar och standardisering av desamma och sammankallande i s v l den svenska arbetsgruppen som den europeiska. Hon kan ocks meddela att reparationsstandarden n stan har kommit lika l ngt den r under vers ttning f r att sedan skickas p omr stning. Tror hon att en fullst ndig standardisering av lastpallarna kan bidra till att stoppa det fusk som p g r En pall tillverkad enligt standard r en bra pall det r kontrollen som m ste bli b ttre och likv rdig i alla l nder r det enkla svar hon ger. Bo Axebark inst mmer. Fast n han har arbetat med standardisering och kontroll av pallar i ratal och problemet med piratpallar fortfarande finns kvar r det trots allt den v g han f resl r b ttre kontroll och enkel och tydlig information till personalen ute p f retagen som hanterar pallarna. Kontrollen m ste sk rpas F r n stan tio r sedan sammanfattade han en rapport om pallar bland annat s h r: "Att fastst lla en gemensam europeisk standard kommer s kert att kr va mycket arbete. n sv rare blir det s kert att utarbeta enhetliga och relevanta kontrollbest mmelser som g r det m jligt f r kontrollorganen i de olika l nderna att likv rdigt och r ttvist best mma pallarnas kvalitet. Det sv raste blir nog att utarbeta gemensamma best mmelser f r den kvalitet som skall g lla f r pallarna n r de r ute i cirkulation. Skador kommer alltid att uppst p pallarna och pallarna kommer alltid att ldras med allt vad det inneb r." Lennart Svensson Bo Axebark Stig Pettersson och Gunilla Beyer r alla av samma mening: Standardiserad och sk rpt kontroll i kombination med information till alla som hanterar lastpallar kan vara en metod att f bort falska EURpallar fr n marknaden. Fantastisk produkt Pallen r en fantastisk lastb rare och billig att anv nda det vill Lennart Svensson g rna stryka under. P det h r s ttet str var vi efter att f en bra pall nnu b ttre. Retursystemet i sig r ju unikt s ger han. Det har fungerat tv rs ver gr nserna i 40 r l ngt innan EU fanns. Anv ndningen av pallen sett ver hela Europa kar hela tiden vilket m ste ses som ett kvitto p att id n r god slutar han. Kanske blir det enklare att komma verens om riktlinjer n r fler av de gamla ststatsl nderna kommer med i det europeiska standardiseringsarbetet Tjeckien r redan med i CEN Ungern och Polen r p g ng. Det f r framtiden utvisa. Vill Du veta mer Stig Pettersson (projektledare) STG Projekt F rpackningar 112 89 STOCKHOLM Tel.: 08-13 62 50 / Fax: 08-618 61 28 Bengt G Nilsson (ordf rande) Tetra Pak International AB Tel.: 046-36 46 38 / Fax: 046-36 46 54 Anders Linde PLM AB (projektansvarig f r delprojekt Allm nt och milj ) Tel.: 040-20 90 00 / Fax: 040-20 90 10 Gunilla Beyer Tr tek (projektansvarig f r delprojekt Distributions- och transportf rpackningar) Tel.: 08-762 18 13 / Fax: 08-762 18 01 Bertil Nilsson AB kerlund & Rausing (projektansvarig f r delprojekt Konsumentf rpackningar) Tel.: 046-18 35 68 / Fax: 046-18 33 27 Eskil Arvidsson Mejerierna Service AB (projektansvarig f r delprojekt Information) Tel.: 08-788 03 22 / Fax: 08-788 03 20 Standarder Standardiseringsgruppen (STG) svarar f r standardisering inom ett tjugotal teknikomr den varav f rpackningar r ett. Arbetet drivs i form av projekt med deltagare fr n s v l tillverkare som anv ndare och myndigheter. Arbetet som drivs b de nationellt och internationellt finansieras av deltagarna i projektet. CEN den europeiska standardiseringsorganisationen har som vergripande uppgift att undanr ja tekniska handelshinder inom Europa. CEN:s standarder anv nds f r att m ta de krav som anges i EU:s direktiv. ISO den globala standardiseringsorganisationen har till uppgift att fr mja globala standarder i syfte att underl tta utbytet av varor och tj nster. EUR-pallens historia V id andra v rldskrigets slut l mnade de allierade trupperna 100 000-tals pallar efter sig i Europa. Pallarna hade anv nts f r att transportera material och f rn denheter vid invasionen. Dimensionerna var 32x48 tum (815x1219 mm) respektive 40x80 tum (1016x1219 mm). J rnv gsf rvaltningarna i flertalet av Europas l nder ins g betydelsen av pallar och truckhantering i en rationell hantering av gods. UIC internationella j rnv gsunionen standardiserade d rf r dimensionerna hos pallarna som de allierade efterl mnade. Pallen med det mindre formatet ans gs mest l mpad f r distribution av dagligvaror. Detta blev EUR-pallen. I Sverige kallas den ofta f r SIS-pallen eller SJ-pallen. I samband med en revidering av standarden under 1970-talet fastst lldes EUR-pallens dimensioner till 800x1200 mm. V lkommen till STG:s webbsida: www.stg.se Redaktion Maria Forsberg STG Anette Karlsson Skapar Resultat AB Lena Nordkvist Lnp Press (Reportage & layout) Redaktionsr d Eskil Arvidsson Mejerierna Service AB Stig Pettersson STG

INFO HASH : 6eb8b02ef31c0c56c03de1e979d9531125d74d1f

Download now

File Size: 111.4 kb