Download gupea_2077_17718_1.pdf

Contents : "Vid epifaniernas vanliga betesmarker" kunskapss kande i Lars Gyllenstens f rfattarskap Camilla Brudin Borg doktorand i litteraturvetenskap M nga f rfattare s rskilt under 1900-talet har arbetat med och f rs kt att gestalta det pl tsliga och omedelbart drabbande gonblick d medvetandet tycks g ra ett spr ng som spr nger gr nsen mellan det redan k nda och det nya. Det r r sig om ett gonblick som skiljer "f re" fr n "efter" och som delar verklighetsupplevelsen i tv radikalt olika erfarenheter. Det r r sig om en slags "insikts gonblick" och den term som anv nds inom litteraturvetenskapen f r att beskriva detta fenomen har l nats in fr n teologin: epifanin. Det religi sa spr ket med dess speciella termer och begrepp f r att beskriva och n rma sig det gudomliga r ett av m nga spr ksystem som f rfattaren Lars Gyllensten har utforskat och anv nt sig av under sin drygt 60- riga f rfattarg rning. Gyllensten har allts formulerat sin estetiska str van med hj lp av epifanin. Han menar att spr ket orden och begreppen vi anv nder formar den verklighet vi upplever. Den verklighet som beskrivs i religi sa termer upplevs p ett annat s tt n den som beskrivs med hj lp av ekonomiska termer eller tekniskt vokabul r. D rf r har han systematiskt utnyttjat spr kets f rm ga att framkalla en rad olika verklighetstolkningar. S rskilt under en period fr n slutet av 70-talet till en bit in p 80-talet anv nde han sig i synnerhet av de teologiska spr kv rldarna s v l kristna som orientaliska. Epifani och vision Epifani r liksom vision vilket r rets tema tv n rbesl ktade s tt att ben mna en kunskapsupplevelse. Vision r ett begrepp som f rekommer i m nga olika sammanhang men som ursprungligen kommer fr n latinets 77 "Vid epifaniernas vanliga betesmarker" visio 'uppenbarelse' och video 'se'. Den religi se mystikern kan till exempel pl tsligt f uppleva ett f rklarande gonblick som ger honom eller henne en direkt ofta visuell kontakt med det gudomliga. S beskrev bland andra Tomas av Aquino visionen. Han f rklarade visionen som ett slags direkt sk dande. Liksom med en vision r r sig epifanin om en f reteelse d r m nniskan upplever sig f en unik kunskap pl tsligt och helt ov ntat. N r den tvivlande Augustinus f r h ra ett litet barn skandera "tag och l s tag och l s" springer han bort till sin Bibel sl r upp en sida p m f och b rjar l sa. Han drabbas d i samma gonblick av en insikt s genomgripande att han blir omv nd i tron: han f r allts i l s gonblicket en epifani. Sj lva ordet kommer fr n grekiskans epiphaneia (lat. epifania) vilket liksom vision ocks betyder uppenbarelse men ven manifestation eller framtr dande. Med epifanin betonas det gudomligas nedstigande i den m nskliga v rlden. Ursprungligen syftade epifanin p Jesusbarnet som Guds framtr dande inf r de tre vise m nnen p Trettondagen. Den yttre kraftens ingripande i v rlden r i synnerhet framh vd vad g ller f rest llningen om den religi sa epifanin. N r de sekulariserade tidiga 1900-talsf rfattarna inom den modernistiska prosatraditionen vertar och utforskar ett fenomen som man vill f nga med det litter ra verket och ben mner det med en teologiskt och mystiskt klingande term r det dock oftast helt andra saker n det traditionellt gudomliga som efters ks. Hos James Joyce inneb r till exempel en epifani " gonblicklig" manifestation av "andlig art". S r det ven i Lars Gyllenstens texter ven om han till skillnad fr n Joyce g r djupare in i den mystiska traditionens f rest llningar och spr kbruk djupare n de flesta inom den modernistiska traditionen. Ett s kande efter ny kunskap Man kan p goda grunder knyta den Gyllenstenska epifanin till ett st ndigt n rvarande kunskapsteoretiskt tema. Varje roman inbegriper bilder och metaforer som s ger n got om de f ruts ttningar som romanen r underst lld. Ett metaspr k som handlar om kunskapens f ruts ttningar r alltid n rvarande i Lars Gyllenstens b cker. I s rskilt fokus st r fr gan om hur ny kunskap kommer till hur nya id er bryter mark hur paradigmet skiftar. Men det finns ocks en stark existentiell kontext runt Gyllenstens 78 "Vid epifaniernas vanliga betesmarker" arbete med kunskapens f ruts ttningar: f r lskelse engagemang intresse tro och hopp r alla namn p de extraordin ra upplevelser som enligt Gyllensten r utbytbara mot det teologiska begreppet epifani. Det finns ocks en dubbelhet i det ursprungliga epifanibegreppet som Gyllensten framh ver i boken Diarium spirituale (1968) genom liknelser om j garen och bytet och om fiskaren och g ddan: r det g ddan som hugger p kroken eller fiskaren som tar g ddan med sitt ljuster Str cker sig m nniskan ut efter epifanin eller blir hon n dd tilltalad och upplyst Kan hon av egen kraft skapa en nyskapande och omv lvande upplevelse (som f r lskelse eller som den religi sa uppenbarelsen) eller m ste hon bli utvald Det r ingen ny fr ga: Den har gjort de stora teologiska t nkarna s llskap genom i stort sett hela v r dokumenterade historia men det s tt p vilket Gyllensten anv nder sig av denna fr gest llning r ett f rs k att bryta loss fr n "destruktiva och improduktiva spr k- och tankem nster" vilka han menar beh rskar v r tid. Han anv nder d rf r epifani-f rest llningen i sin litter ra konst f r att om m jligt kunna s v l "begripa som ingripa i" den samtida id diskussionen. Olika epifanier i romanen Skuggans terkomst Som exempel ska jag ta upp hur epifanin fungerar i en roman fr n 1980-talet: Skuggans terkomst som gavs ut 1985. Denna roman r egentligen flera olika texter p samma g ng: dels r den en roman om den gamle mytiske kvinnoj garen Don Juan dels r det en ber ttelse om en svensk bildkonstn r som far till Sevilla i Spanien d r han av en slump hittar en bunt gamla tr snitt. Strax efter att konstn ren har gjort detta fynd erfar han vad som kan kallas f r en epifani: Pl tsligt fattades jag av en bortvaro en elevation i ett tillst nd som f renade fasa och s llhet s att skillnaden mellan dessa b da uppl stes. Den rusande doften det bl ndande ljuset de vinande f glarna. Jag s g falkar eller gamar kretsa kring tornet h gt ovanf r mig. Luften och doften och ljuset r skapelsens vehikel dess f rkroppsligade gestalt eller bild liknelse h lsning uppenbarelseform I kropparna verkar det okroppsliga makterna Anden Styrelsen Gudomen 79 "Vid epifaniernas vanliga betesmarker" vad vi nu vill kalla det. Eljest vore detta som verkar skapande och f rintande f r alltid f rdolt f r v rlden bortv nt i f rnekelse av sin egen skapelse. (Skuggans terkomst s. 12) Det r konstn ren sj lv som f rs ker s tta ord p sin upplevelse och det ovanst ende citerade partiet r fullt av klich er och mark rer som refererar till den mystiska upplevelsen av det gudomliga: uttr det ur tiden den f r ndrade sinnesupplevelsen motsatsernas sammanbrott. F rs ken att formulera vad som h nt honom med olika namn p n got utanf r m nniskan "Det okroppsliga makterna Anden Styrelsen Gudomen" radas upp i texten och det r tydligt att det r n got utanf r den m nskliga individuella sf ren som dessa metaforer syftar till. I Lars Gyllenstens prosakonst r de ovanst ende namnen p det gudomliga metaforer. De r oegentliga beteckningar f r n got annat men det g r inte att s tta ord p . Det som s att s ga vilar bakom dessa olika traditionsdigra s tt att ben mna sj lva inneh llet i den epifaniska upplevelsen kan inte ben mnas i sig sj lvt. Vad konstn ren egentligen upplever och erfar genom sin epifani i Sevilla kan inte texten f rmedla. Som jag n mnde tidigare r Skuggans terkomst inte bara en ber ttelse om en konstn r som hittar n gra tr snitt och f r en epifani den r samtidigt om texten l ses p ett annat s tt en ber ttelse om den mytiske Don Juan-figurens v pnare Leporello. I romanen kallas han Juanito den lille Johan och vi f r f lja honom p hans bildningsresa genom livet fram till f rsoningens och insiktens gonblick. ven Juanitos livsresa slutar med en slags epifani som beskrivs i romanens slut. B de konstn rens och Juanitos epifani r vad jag vill kalla gestaltade epifanier. L saren som st r utanf r fiktionens v rld f r dessa fiktiva karakt rers upplevelser beskrivna f r sig. Karakt ristiskt f r epifanier och uppenbarelser r allts att kunskapsinneh llet inte kan f rmedlas annat n med de redan k nda spr kliga uttrycken och begreppen. Men Skuggans terkomst f rs ker ocks demonstrera dvs. indirekt f rmedla vad epifanin inneb r. Den r ber ttartekniskt uppbyggd p ett s tt som undandrar l saren varje m jlighet att f rankra sin f rst else av det som beskrivs i romanen i vanliga kategorier. Detta sker p ett intrikat s tt genom att konstn ren i en tredjedel av boken beskriver vad han ser p 80 "Vid epifaniernas vanliga betesmarker" de tolv tr snitt som han hittade i Sevilla. Det r genom dessa bildbeskrivningar som l saren f r ta del av Don Juanber ttelsen. P tr snitten finner konstn ren Juanito och de andra karakt rerna i Don Juan ber ttelsen. Om man granskar tekniken att terge vad som finns i dessa tr snitt uppt cker l saren snart att det inte g r att dra n gra skarpa och tydliga gr nser mellan vad som finns eller inte finns p bilderna. Det g r inte att avg ra vem som har gjort dem vem som egentligen tolkar dem och s vidare. Alla stabila kategorier f r f rst else upph vs av texten. L saren m ste l gga till information och dra ut tolkningen i n gon av de riktningar som romantexten erbjuder. F r att skapa ett stort register av tolkningsm jligheter anv nder sig f rfattaren av kulturellt verlagrade motiv som till exempel skuggmotivet och Don Juan-myten som r en av de mest tolkade myterna i v r kulturtradition. P s s tt ppnar sig romanen f r ett oerh rt stort antal m jliga tolkningar av inneb rden i denna m ngtydiga och laddade roman. S n r l saren slutligen n r Juanitos epifani i slutet av romanen har inneb rden av "skuggan" blivit s laddad av inneb rder och referenser till stora delar av den litter ra filosofiska teologiska och psykologiska traditionen att alla sp r av entydighet uppl ses. Romanen demonstrerar det som konstn ren f rs kte beskriva i Sevilla: ett "tillst nd som f renade fasa och s llhet s att skillnaden mellan dessa b da uppl stes". Det s tt romanen r strukturerad p p verkar allts och strukturerar i sin tur f rst elsen av romanen. Romanens slutpunkt utg r en epifani ett insikts gonblick men av mer direkt karakt r n den som konstn ren i inledningen f rs kte beskriva med de traditionella spr kliga bilderna. Boken f rs ker p s s tt att demonstrera det epifaniska inneh llet men kan inte beskriva det. Varje l sare f r med sitt eget engagemang i romanens v rld fylla epifanin med sina insikter. Detta vill jag kalla en strukturerande epifani. Skapar l saren sj lv den epifaniska upplevelsen i slutet av romanen eller blir hon "n dd och tilltalad" Blev g ddan f ngad eller l t den sig f ngas Det epifaniska i Gyllenstens mening f ruts tter b de-och. Texten bildar det m ngtydiga underlaget den f rbereder f r en "epifanisk l supplevelse" och l saren m ste delta och bli "medskapande". Hon m ste engagera sig och arbeta med texten i f rh llande till sitt eget personliga och unika referenssystem. D kan hon bli f ngad eller l ta sig f ngas vilket r en ppen fr ga. 81

INFO HASH : 523a64f4f745d044d91c227d1655cca6e54d29b3

Download now

File Size: 48.9 kb