File Info : Beräkningsmodell för bensin respektive diesel förbrukning per kommun | EBOOK DOWNLOAD :BERäKNINGSMODELL FöR BENSIN RESPEKTIVE DIESEL FöRBRUKNING PER KOMMUN |
Contents :
STATISTISKA CENTRALBYR N 7 april 2009 Inge Karlsson Annika Johansson 1(3) Ber kningsmodell f r bensin respektive diesel f rbrukning per kommun BAKGRUND Under h sten 2004 ombads SCB ta fram och presentera statistik f r fordon k rstr ckor och br nslef rbrukning (nyckeltal) med j mf rbara uppgifter f r kommuner l n och riket. Sveriges Kommuner och Landsting har varit best llare. F ljande nyckeltal har tagits fram i samarbete med best llaren: 1. Bilinnehav per 1000-inv nare 2. Personbilar efter milj klass i best ndet resp. av nyregistreringar 3. Andel milj bilar framtagna s som det gjordes t o m r 2007 dvs "alternativ- br nslebilar". 4. Genomsnittlig k rstr cka per bil och r respektive per inv nare och r 5. Andel "tungstarka" respektive "l ttsvaga" personbilar 6. Bensin- respektive dieself rbrukning per mil och medelbil 7. Bensin- respektive dieself rbrukning per bil och r respektive per inv nare och r 8. Andel milj bilar som r klassade som MB2007 i V gtrafikregistret Metod och kvalitet Statistikregistret f r fordon baseras p Transportstyrelsens v gtrafikregister ver samtliga fordon som r registrerade i Sverige. V gtrafikregistret aktualiseras genom att f r ndringar s.k. transaktioner dagligen l ggs in i registret. F r ndringar skall i princip registreras i registret samma dag de blivit anm lda. Central registreringsmyndighet f r v gtrafikregistret r Trafikregistret vid Transportstyrelsen. De anv nda uppgifterna fr n Statistikregistret f r fordon avser situationen vid rsskiftet. Kompletteringar g rs bl.a. med uppgifter fr n F retags Databasen (FDB) p SCB. Uppgifter om k rstr ckor kommer fr n Bilprovningens register f r samtliga provade fordon. Dessa uppgifter kompletteras med uppgifter om de perioder som fordonen inte varit i trafik fr n Transportstyrelsen. F r nyare fordon som nnu inte kommit till Bilprovningen anv nds metodskattningar. Metodbeskrivningen finns p l nk: www.scb.se/Grupp/Allm nt/dokument/Korstrackor2001.pdf. Modell f r br nslef rbrukning Sedan tidigare finns uppgifter p genomsnittlig normf rbrukning f r nya bensin- och dieseldrivna personbilar i Sverige fr n 1978 rs modell och fram t. Denna statistik finns dock inte nerbruten p kommunniv utan enbart p nationell niv . STATISTISKA CENTRALBYR N 7 april 2009 Inge Karlsson Annika Johansson 2(3) Den modell som anv nds f r ber kning av bensin- respektive dieself rbrukning r utvecklad av H kan Johansson vid V gverket. Metoden g r ut p att med hj lp av tj nstevikt motoreffekt och drivmedel framst lla kommunvisa bensin- resp. dieself rbrukningar. Os kerhetsk llor Prim ruppgifterna i bilregistret kan inneh lla vissa feltyper s som kodningsfel av t.ex. kommunkoder. I den statistik som redovisas h r ing r samtliga personbilar i trafik oberoende av rsmodell eller imports tt. Begreppsf rklaring 1. Bilinnehav per 1 000-inv nare Avser samtliga personbilar i trafik i l n och kommuner vid rsskiftet. 2. Personbilar efter milj klass i best ndet resp. av nyregistreringar Statistiken omfattar personbilar i trafik efter l n och kommuner samt milj klass vid rsskiftet. Milj klasserna r de som finns angivna f r respektive personbil i V gtrafikregistret hos Transportstyrelsen. De ben mns Milj klass 1 2 3 2000 2005 2008 Hybrid El EEV 2005PM respektive vriga. Med " vriga" menas att det inte finns en milj klass angiven. 3. och 8. Andel milj bilar i best ndet resp. av nyregistreringar Fr.o.m. r 2008 finns det en markering i V gtrafikregistret som anger att en personbil r klassad som en milj bil. F r de personbilar som var klassade som milj bil vid slutet av r 2008 anges MB2007. Milj bilar enligt denna markering redovisas i tabell 8. F r att kunna j mf ra med den tidigare framtagna statistiken redovisas "milj bilar" i tabell 3 ven detta r s som de var framtagna t.o.m. r 2007. H r har alla personbilar tagits med som kan k ra p el etanol rapsolja biogas naturgas eller E85. Uppgifter om nyregistrerade "milj bilar" h mtas fr n och med 2008 ur registret f r nyregistrerade personbilar f r tabell 3b medan uppgifterna i tabell 8b h mtas ur registret f r hela best ndet. Tidigare dessa h mtades ven uppgifterna f r tabell 3b ur registret f r hela best ndet vilket har gett ett n got l gre antal under tidigare r. Ty en del av samtliga under ret nyregistrerade bilar kan vid rsskiftet ha f rsvunnit ur registret p grund av utf rsel ur landet eller skrotning. Differenserna var: -1 771 bilar f r 2004 1 667 f r 2005 1 293 f r 2006 samt 1 257 f r 2007. 4. Genomsnittlig k rstr cka per bil och r resp. per inv nare och r Den sammanlagda k rstr cka f r alla bilar som varit i trafik n gon g ng under ret har anv nts. STATISTISKA CENTRALBYR N 7 april 2009 Inge Karlsson Annika Johansson 3(3) 5. Andelarna tungstarka respektive l ttsvaga personbilar V gverkets definition tar h nsyn till b de vikt och motorstyrka. Tunga/starka avser bilar som v ger ver 1 500 kg och samtidigt har en motorstyrka p mer n 115 kW (156 hk). Till kategorin l tta/svaga bilar r knas bilar med en vikt p h gst 1 250 kg och samtidigt motoreffekt under 85 kW (115 hk). 6. Bensin- respektive dieself rbrukning liter per mil och medelbil F r varje kommun ber knas en medeltj nstevikt och en medeleffekt. Br nslef rbrukningen per mil f r denna "medelbil" ber knas baserat p dess motoreffekt och tj nstevikt. D.v.s. att det f r medelbilens f rbrukning inte tas h nsyn till att bilar i olika storlekar kan ha k rt olika mycket. Omr kning fr n liter till kWh sker enligt f ljande: 1 liter bensin 9 044 kWh 1 liter diesel 9 9633 kWh . 7. Bensin- respektive dieself rbrukning per bil och r respektive per inv nare och r Br nslef rbrukningen per mil f r olika modeller ber knas baserat p deras motoreffekt och tj nstevikt. Tj nstevikt och motoreffekt r var f r sig viktade mot k rstr ckor f r respektive fordon D.v.s. f rbrukningen tar h nsyn till att bilar i olika storlekar kan ha k rt olika mycket. F rbrukningen tar allts h nsyn till faktiskt innehav per kommun av olika bilmodeller respektive bils k rstr cka och respektive modells nationellt ber knade br nslef rbrukning per mil. Omr kning fr n liter till kWh sker enligt f ljande: 1 liter bensin 9 044 kWh 1 liter diesel 9 9633 kWh .
- Rating :
- Search Skype/AIM!
- File Type : .pdf
- Length : 3 pages
- File Size: 20.4 kb
- Virus Tested : No
- Verified : 2013-03-29
- Source: www.scb.se
INFO HASH : bbe4914d267f35cf5bd051413d3deedac5c827ce
blog comments powered by Disqus

Download now